Det viktiga budskapet på skyltarna vid infarterna!

0
514

Goddag, Nybrobor!

Det har varit tomt. Knappt något vatten i bäcken, och länge sedan gänget vid bron haft ett möte. Lars i Idehult lånade en stuga i Hagbyhamn över sommaren, ParadisPelle har suttit på balkongen och läst låneböcker, och KungshallsKajsa träffade en kille med en charmig nästan fungerande Ford Prefekt. Men alla sorters sommarflirtar är över nu, och en viktig onsdag i september närmade sig. Dagen för bromöte!

Min prao Kattis från Kråksmåla hade nu lärt sig allt om brovaktarlivet, och dessutom börjat uppskatta mandelkubb. Den tjejen kommer att gå långt.

-Dags för en rejäl insats för Nybro, sa ParadisPelle. Alla går omkring och ser deprimerade ut. Stryk mot Kalmar i hockey, snart finns inte stan.

-Sant, sa jag. Självförtroendet är i botten. Vad gör man ?

-Skyltar, sa KungshallsKajsa. Glada skyltar med såna där ”smileys”. Folk påverkas av skyltar.

-Nja, sa Lars i Idehult som pendlat till kusten, inte såna där ljusskyltar i alla fall. De gillar jag inte. Det ska vara rediga budskap, sådana som man inte behöver ändra var trettionde sekund.

-Som när någon skrev “siste man, släck lyset” och satte vid utfarten mot

Kalmar för många år sedan. Den glömmer man inte. Fyndigt. ParadisPelle lät lite upprymd.

-Kommer ni ihåg skylten vid infarten från Madesjö, sa jag. En stor fin sak i plåt med texten: ”Välkommen till Nybro. Kör försiktigt – Kör helnyktert!” Den satt där i många år.

KungshallsKajsa såg fundersam ut.

-Visst fanken minns jag den. Undrade alltid vem den var riktad till. Söp man mera i Madesjö? Eller var det ett varningens ord till dom som åkte till Nybro för att gå på bolaget? Kanske var Nybro ett syndens näste? Och hjälpte det verkligen?

Lars i Idehult hade varit tyst en stund. Han liksom tänkte sig tillbaka.

-Jag har en kusin i Madesjö, Lennart. Han tycker att den skylten har förstört hans liv.

Lennart var ung i mitten av 60-talet och blev sugen på att skaffa en flickvän. Hans mamma hade lärt honom lite foxtrot på köksgolvet, och så skulle han cykla in till Kristallen i Nybro en lördag i september -66. För säkerhets skulle gjorde han som de andra pojkarna och skaffade lite att stärka sig med innan dansen. Lennart fick tag på hembränt av bästa sort, den från Hermanstorp, och gömde i ladan.

-Jag minns. Den var bra, fem kronor flaskan om man hade tomglas, sa Kajsa med lätt drömmande blick. I Hermanstorp kunde man göra redig hemslöjd.

-I varje fall, Lennart tog några rejäla klunkar i flaskan, gömde den igen och satte sig på cykeln. Strax efter att han passerat kyrkan och kommit i höjd med gamla OK slog brännvinet till. Allt gungade. Då såg han skylten ”kör försiktigt – kör helnyktert”. Inte mycket att välja på, tänkte Lennart. Helnyktert är kört, jag väljer försiktigt. Det var ju vänstertrafik, livet var extra krångligt.

Så när Lennart närmade sig rondellen där Dr Sandbergs gata börjar koncentrerade han sig på vägkanten. Men det gick sådär. Fem minuter senare hade han passerat rondellen och var på väg tillbaka mot Madesjö igen!

-Å fanken, vände han inte då. ParadisPelle lyssnade ivrigt.

-Nä, han var liksom inte så rapp i skallen efter brännvinet. Så han körde hem igen och sov ruset av sig på logen. Sen gick han in till sin mor och ljög ihop en historia om hur dansen på Kristallen varit.

-Nästa lördag då, undrade jag.

-Samma visa, brännvin från Hermanstorp, cykeltur, läste skylten, satsade på att köra försiktigt, men rondellen tog han sig aldrig igenom. Efter tre försök, tre lördagar i sträck, tappade Lennart tålamodet. Han insåg att kvinnor nog inte var hans grej och gifte sig aldrig. Idag är han 71 år och bor ensam i föräldrahemmet.

Kajsa lät ivrig:

-71 och okysst! Ett sånt slöseri på en bra karl. Lammkött är överskattat, det ska vara rejält hängmörat! Har du hans telefonnummer? Har han bankbok?

I övrigt hade tystnaden och eftertanken drabbat vår grupp vid bron. Respekten för vad en skylt kan göra med en människa var stor.

Kattis från Kråksmåla, min prao-elev, höjde rösten:

-Hallå, ska vi ha några nya skyltar, eller? Några med budskap som räcker längre än 30 sekunder? Kom igen, ni drömmer ju er bara tillbaka. Lyssna på mig i stället, jag är ungdomen och framtiden.

-Vad ska texten vara då, undrade jag. På en skylt som ska fungera i många år.

-Lätt, det ska stå: Nybro – med tjejerna i centrum!

-Aha, du tänker på Tjejkvällen i början av oktober. Men sen ska den ju tas ner.

-Ja, självklart. Det är bra. Men jag tänker ännu mera på att Nybro ska bli den första absolut jämställda kommunen. Då behöver vi ha tjejerna i centrum i många år till. Men det är här det ska ske!

Så sa Kattis och slog näven i broräcket.

-Nog med förslag, sa Kajsa. Ska vi ha omröstning? Eller förresten, det är redan bestämt, eller hur gubbar?

Vi stod tysta. Dels för att vi egentligen höll med. Men vi tänkte också på Lennarts öde. Rondeller har aldrig gjort nån människa glad.

 

Så ä dä, ska ja sä´da!

Brovakten