Footsättnings-kussen om du vill bööja prata redigt

0
222

Goddag Nybroiter å alla härliga besökare.

För ett par år sedan kunde ni läsa den här i NybroExtra: väädens fössta kuss i Nybroitiska Efterfrågan på den här utbildningen bara växer. Och grattis, idag kan vi presentera det du har längtat efter, en ”footsättningskuss”. Allt för att du ska trivas, smälta in och börja leva det idealiska livet, det som en redig Nybrobo! (För er som missade fössta kussen, publicerar vi den igen i slutet.) 

Först en viktig sak, vi säger aldrig ”riktig”. Vi säger ”redig”. Det är ett av de finaste orden på Nybroitiska och betyder inte bara att man är riktigt bra, utan nåt ännu mer. En redig Nybrobo är rejäl, ärlig, kunnig, vänlig, omtänksam och kan ta hand om både sig själv och andra med samma goda humör. Då är man redig på redigt. Och skulle någon fråga ”ä du inte redit redi?” så är det hög tid att tänka efter och bättra sig, för sån kan man inte va i Nybro.

Nybrobon är som regel glad och god. Om du mot förmodan skulle komma i vägen för någon lite småilsk person kanske denne säger. ”Ja ska slå häl da”.

Tänk på att han inte i första hand vill slå dig på hälarna, inte ens busarna i Nybro är så pålästa att de känner till greken Akilles, han som var osårbar utom för slag på hälen.

Snarare handlar det om att skrämmas lite. Passa då på att svara med något som låter ruskigt otrevligt i  Nybroitiska öron, så lugnar det nog ner sig. Typ ”sa ja dänga tee da så du kasa ne te ändäna i Svattegöl?”. Det vill ingen Nybrobo uppleva, och lugnet kommer åter att lägga sig över nejden.

I Nybro säger vi inte knuffas. Om det till exempel är torgdag och ni trängs runt de delikata jordgubbarna kanske du hör någon säga ”föölåt att jag råka putta tee da!”. Är du golfspelare kan det skapa förvirring. På banan i Krukebo är putta och tee möjligen golftermer, men i resten av världen är det Nybroitiska och ”putta tee” betyder knuffas.

Vill du smälta in lite elegant ska du lära sig några specialuttryck från vår del av Småland, den ljusaste delen.

När något är riktigt bra brukar många i Sverige säga ”så in i Norden”. En Nybrobo säger i stället ”sa in i Nordens”. Det kan låta så här i en mening: ”Ja, kösste Kässtin i tossdass, dä va sa in i Nordens gutt”.

I slutet av en mening brukar många i övriga Sverige lägga till orden ”och så vidare” eller ”typ” för att säga att det finns mera att berätta, men inte nu. I våra trakter säger vi i stället ” å de då, va!”. Som i exemplet: ”ja ha köppt allt man behövä te messomma, ny-potätä å dä då, va”.

I Nybro har vi ett eget uttryck för betydelsen ”ta bort”. Det heter ”ta dän”. Exempelvis heter ”öppna flaskan” på Nybroitiska ”ta dän kååken”.

I skogarna runt Nybro växer skogens röda guld. Just det, våra underbart goda kröson. Va, säger du, lingon heter det väl. Nädu, här säger vi kröson och har alltid gjort det. Och det som andra kallar lingonsylt heter egentligen ”krösamos”. Kröson är från början det mest utbredda namnet i Sverige på de röda bären. Lingon hette det bara i Mälardalen, och storsvenskarna har försökt tvinga på oss sitt eget begrepp. Men vi gillar inte tvång och håller emot, så i Nybro säger vi med en redig Smålännings hela envishet: det heter kröson och inget annat. Det är härligt fin Nybroitiska! I stället för att ”plocka lingon” hör du ofta gamla Nybroiter säga det vackra ”repa kröson”. 

Efter förra kursen i Nybroitiska har vi fått en språkfråga från en turist från Glasgow. Han heter Edvard och skrev då här:

”When we came to Nybro we heard about the beautiful Svartbacksmala with hills and forests, nearly like our beloved Scotland. But the first thing we met in the area was a warning sign with Pukeberg in big letters. Are the mountains of Svartbacksmala really so high that people puke when they see them?”

På svenska: När vi kom till Nybro hörde vi talas om det vackra Svartbäcksmåla, men kullar och skogar, nästan som vårt älskade Skottland. Men det första vi mötte i området var en varningsskylt med Pukeberg (Puke är spy på engelska). Är bergen verkligen då höga att folk spyr när de ser dem?

Svaret till Edvard från Glasgow är: Nädå, Pukeberg syftar inte på bergen i Svartbäcksmåla, även om du blir spyfärdig när du tvingas springa upp för dem. Däremot blir många som gillar fotboll gröna i ansiktet av avund när de besöker Pukevallen, hemmaplan för laget som är bäst i kommunen.

Som en service för våra utländska besökare, här är ovanstående svar översatt till engelska: Yes!

Ett annat missförstånd måste vi också reda ut. Det är inte Drag show-VM som ska komma till Svartbäcksmåla. Det är VM för draghundar. Alltså inga hanhundar utklädda till tikar, utan hundar från hela världen med ett helt annan slags drag i.

Öva nu ordentligt på alla uttal. Högt och tydligt. Torget är en bra plats för sig som vill testa språkkunskaperna på rediga Nybrobor. Eller kom gärna till mig vid bron, så tränar vi Nybroglosor ihop.

Så ä dä, ska ja sä’da!

Brovakten

Här kommer fössta kussen!

Väädens fössta kuss i Nybroitiska

Godda!

-Nu kommer alla besökare och turister, sa Lars i Idehult. Har du tänkt på hur konstigt en del pratar?

Vi hade möte vid bron en tisdagseftermiddag. Paradis-Pelle var också med, och hans fundering var mera vetenskaplig.

-Det kanske är vi som pratar konstigt? Tänk om de inte förstår oss från Nybro. Turisterna kanske stannar längre om de begriper vad vi säger.

-Uppdrag till dig, brovaktar-skrälle, sa Kungshalls-Kajsa. Du får göra en kurs, helt enkelt. En kurs i Nybroitiska!

Många dagar vid bron och nätter mellan lakanen har jag tänkt och plitat. Här är resultatet, världens första kurs i Nybroitiska för besökare.

Första och främst. Vi är Smålänningar. Bästa sortens, inte från mörkaste delen och heller inte ytliga kustbor. Vi är äkta vara!

Det innebär att vi är sparsamma och försiktiga med sånt som egentligen inte behövs. Till exempel bokstaven R. Fullständigt onödig, och faktiskt lite fjantig när den uttalas med spetsen av tungan på det där rullande sättet.

I Nybro hoppar vi över så många R som möjligt. Och om de ändå måste höras så låter vi dem komma från nederst i halsen, som en harkling eller en envis halsinfektion.

Varför? Sparsamhet, helt enkelt, ingen energi på det som inte behövs.

Här är några enkla regler. R efter en vokal tas bort helt. R efter konsonant uttalas med halsljud.

Så har vi i Nybro ett väldigt eget förhållande till alla vokalljud. Vi blandar och ändrar lite som vi känner.

Här kommer ett antal exempel. Jag vill att ni övar ordentligt. Läs orden högt och uttala dem på riktig Nybroitiska. Upprepa och öva!

Korv uttalas ”kaav”. Byt o-ljudet mot ett långt A, och ta bort R.

Nästa ord är orm. Uttalas i Nybro som enheten för resistens, Ohm. O blir å-ljud och bort med R.

Enkelt, va? Och väldigt konsekvent. Vandrar du från min bro genom Nybro så kommer du först till Torget. Uttalas ”taajet”. O blir till ett långt A-ljud, och så bort med R.

På torget är det torgdag tre gånger i veckan, och du kan köpa ”joodgubba” eller ”blåmmä”.

Följer du stadens största gata behöver du inte ha hingst med dig, fastän den kallas ”stogatan”. En bit ner finns en ”paak” och strax intill kan du köpa ”kaav mä brö”. Bort med R, bort med ändelser. Här gäller att vara sparsam. Och så ändrar vi lite på vokalerna, så det blir riktig Nybroitiska. Blir du ”tössti” har de säkert ”pöckå” till ”kaaven”.

Världskända varumärket Orrefors kallar man i Nybro för ”ååäfåss”. Ibland går vi ”te tjööka”, äter ”gööka” eller åker till den lilla staden hitom ”ölann”, alltså ”kalma”.

Dåligt väder har vi tyvärr ibland, det kallas i Nybro för ”åkaan” eller ”staam”. Det kan också komma ”nedebööd”.

Träffar du någon som heter Oskar i Nybro har han antagligen blivit till en ovädersnatt, när mamma och pappa krupit till varandra i sänghalmen. För i Nybro är åska och Oskar samma ord. Efteråt kanske pappa sa ”va ä mina kallsångä”, för så pratar vi i Nybro. Utan R, bort med ändelser och ändra på vokalerna.

Hur säger man då namnet Nybro? Här gäller att konstruera ett långt ljud som ligger mitt emellan y och ö, i stället för ett vanligt spetsigt y. Och o-et i slutet blir å.

När du gått denna kurs, och fått kontrollera uttalet med någon hjärtegod Nybrobo på stan, så är det bara att flytta hit. Kanske hittat du en ”gååd” på landet eller ett hus med fin ”träggå” inne i stan.

Välkommen till Nybro, kommunen med världens vackraste och enklaste språk.

Så ä dä, ska ja sä da!

Brovakten