Idag dimper månadens NybroExtra ner i din brevlåda. I tidningen läser du bl.a. vår serie ”Nybrobor i världen”. Denna månad med Marsha Songcome, som är musikalartist i London.
–Utan Fagerslättens barnteater hade jag inte gjort det jag gör idag. Jag minns när Folkets Hus i Nybro var den största som fanns på min inre karta, och min dröm var att få stå på den scenen.
Marsha Songcome är Nybrotjejen som förverkligat den drömmen och många fler. Åtta föreställningar i veckan spelar hon i musikalen Aladdin på Prince Edward Theatre i Londons West End, inför en publik på närmare 2000 personer.
–Jag gjorde ett återbesök på Folkets Hus för inte länge sedan. Det är klart att den scenen känns liten nu, men jag blev väldigt stolt att det fanns en bild på mig där. Hämtad från en Evert Taube-föreställning med Fagerslättens barnteater.
För det var där, på Fagerslättskolan, som allt började. Teaterverksamheten som drevs Lena Häggbring och Mats Slättman lockade Marsha. Utan dem hade jag inte haft det jag har idag, jag kunde haft scenskräck. Fagerslätt lärde mig så mycket, ingen annan skola hade kunnat ge mig det.
–De introducerade mig för musiken, och så växte det fram. Jag tyckte det var kul att sjunga och gjorde alla möjliga föreställningar.
–Nybro har gett mig hela min uppväxt. Det var fritt, man kunde cykla omkring, bada i Linneasjön, jag fick vara ett barn. Kunde spela handboll och fotboll i Madesjö.
Hur såg sedan din väg på de stora scenerna ut?
–Efter Åkrahällskolan valde jag att gå ett år på en folkhögskola i Markaryd, innan jag kom in på Performing Art School i Göteborg. Det är en treårig utbildning i de tre grenarna som man måste klara som musikalartist: sång, dans och teater.
–Utbildningen gav verkligen ”skinn på näsan”. Kände som på liv eller död. En lite konstig situation att ständigt bli bedömd, visa ambition.
Samtidigt är det en förberedelse inför livet som artist. Många auditions (uttagningstester), kanske många nej innan man får ett jobb.
–Men jag har haft tur och inte fått så många nej.
Lokalt har Marsha spelat med i Grease på Bastionen i Kalmar, och efter tredje året i Göteborg hade hon tre olika jobb att välja mellan. Året var 2012 och det blev Danmark och nya musikalen Aladdin som provspelades på ett antal platser, inför uppsättningar på Broadway i New York och London.
Ett tag jobbade Marsha som sångartist på ett kryssningsfartyg innan nästa musikalroll: Miss Saigon på Malmöoperan och rollen som Fifi.
–Lite lyxigt, vi gjorde tre föreställningar i veckan. Här i London gör vi åtta!
Och sedan bar det av mot London?
–Man måste ha en agent, och jag fick en sådan rekommenderad. Och så fick jag göra lite mera privata auditions med bara tiotalet deltagare. Vanligt är att man är många fler, och att man får återkomma i ett tiotal omgångar. Jag blev uttagen att spela i Miss Saigon efter bara ett par gånger.
Miss Saigon är en av de klassiska musikalerna på de stora scenerna. När Peter Jöback gjorde sin internationella debut i London 1997 var det i huvudrollen Chris i Miss Saigon.
–Peter var och tittade på vår föreställning, och kom in efteråt och pratade med mig. Han var verkligen berömmande, och han ville ha mina kontaktuppgifter. Det var jätteroligt. Kontakter är oerhört viktigt i vår värld. Man måste synas, gå på välgörenhetaktiviteter med mera.
Och nästa steg i karriären blev Aladdin?
–Ja, och där finns en av mina drömroller, princessan Jasmine.
Den har Marsha nu fått spela ett antal gånger. För förutom sin ordinarie roll i föreställningen har hon också en annan oerhört viktig uppgift. Alla stora scenproduktioner har det man kallar ”understudy”. Det är en ersättare som på kort varsel kan hoppa in i en av huvudrollerna vid sjukdom eller ledighet. Allt för att man aldrig ska behöva ställa in en föreställning. Produktionerna är stora och publiken är likaså. Jättebelopp är investerade i föreställningarna. Kläder och andra kringkostnader runt en enda roll kan kosta runt miljonen, så ställa in är aldrig ett val. Marsha har varit understudy till huvudroller både i Miss Saigon och i Aladdin. Sedan tog hon steget från ersättare till huvudrollsinnehavare i Miss Saigon, som Gigi.
–Som understudy är man är alltid beredd att rycka in, och så har det blivit ett antal gånger. Jag har fått göra inhopp som Jasmine i Aladdin ett 50-tal gånger under året som gått.
Hur går det med språket, att jobba på engelska?
–I Miss Saigon var man inte jättenoga, där är det mera naturligt i handlingen att man bryter lite. I Aladdin är det annorlunda. Produktionen har bestämt att man använder amerikansk engelska i föreställningen. Så särskilda språkcoacher har jobbat med oss, varenda fras i varenda scen, för att allt ska bli rätt. Man måste också förstå både vad man säger, och undertexten, för att det ska bli riktigt bra.
Obligatorisk fråga, vilka är dina drömroller?
–Princessan Jasmine var en, men den har jag ju gjort nu. Elphaba i Wicked är en annan (berättelsen fritt baserad på landet Oz långt innan flickan Dorothy kom dit). Mimi i Rent och Eliza i Hamilton (omtalad musikal som gjort stor succé i New York och öppnar i London i höst).
Vad som händer härnäst är Marsha medvetet återhållsam med.
–Jag får inte berätta ännu, men jag är väldigt nöjd, och kunde välja mellan fem olika erbjudanden. Senare i vår får hon berätta.
–Tiden i London har gett mig så mycket scenerfarenhet och jag känner mig så privilegierad.
Och så den viktiga frågan: när får vi höra dig i Nybro nästa gång?
–Jag ska gästa Allsång på Qvarnaslät i sommar. Det ska bli jättekul att få komma hem och sjunga!
Fakta
Marsha Songcome
- Född i Thailand.
- Kom till Nybro som 5-åring med sina föräldrar.
- Fick smak för scenkonsten i Fagerslättens barnteater
- Åkrahäll, naturvetenskaplig linje.
- Sedan folkhögskola i Markaryd och vidare till Performing Arts school i Göteborg.
- Efter det har hon arbetat som musikalartist, de senaste åren i Londons West End.