En tuff utmaning var det för Bo Jonsson, som gick från Flerohopps GoIF i sexan till hårdsatsande Nybro IF:s fotbollslag inför spelåret 1969. Trots denna konkurrens lyckades han bli ordinarie i gänget, som första året tog hem trean överlägset och lyckades 1970 bli trea i division 2.
För att ta allt från början så handlade det om pojkfotboll hemma i Flerohopp där Bo Jonssons far, Börje Jonsson var ledare.
–Min kompis Ulf Gustafsson från Orrefors och jag valde att spela pojkfotboll i Pukebergs BK under några säsonger där Sven Ahlstrand och hans bror Gert Ahlstrand var entusiastiska ledare. I 15-årsåldern återvände jag till Flerohopp och kom snart med i A-laget, berättar Bo Jonsson.
Nobbade Orrefors
Grannklubben Orrefors IF hade konstaterat att Bo Jonsson var en talang utöver det vanliga och med Jan-Erik Eriksson i spetsen gjordes värvningsförsök.
–Orrefors IF hade med sig en vacker glasvas och ville att jag skulle skruva på övergångshandlingar, men jag avvaktade. Hur som helst var jag med i Orrefors, som mötte Blomstermåla IK med spelare som Gunder Frick och Reino Winnsäter i en träningsmatch.
Visst var Bo Jonsson fotbollsintresserad, dock hade han för den skull inte besökt Victoriavallen särskilt ofta, men kommer ihåg då han med sin far Börje Jonsson var där 1959, när ett förstärkt Nybro IF mötte Vasco Da Gama från Brasilien. Då hade han knappast några planer spela för NIF i framtiden.
Storsatsning
–Jag var 21 år och skrev på Nybro IF inför spelåret 1969. Nybro hade åkt ur tvåan och gjorde en storsatsning med målet att ta sig tillbaka snarast. Tre framgångsrika danska spelare Max Möller, Allan Hebo Larsen och Herluf Bang värvades.
Nybro IF infriade förväntningarna och tog hem division 3 Mellersta Götaland i överlägsen stil. På de 22 matcherna tog NIF 38 poäng och var sex före tvåan Myresjö.
–Jag trivdes i Nybro IF, men träningspassen var något helt annat än vad jag var van vid, då tränaren Lars-Erik Eklund körde hårt med oss.
Stort intresse
I takt med framgångarna ökade intresset och publiken kom i stora skaror.
–Målvakten Max Möller var suverän och behärskade hela straffområdet, medan Allan Hebo Larsen dominerade på mitten och framåt var Herluf Bang en typisk målskytt. Dessutom var vi många spelare med lokal anknytning och allt fungerade hur bra som helst.
Till säsongen 1970 förstärkte Nybro IF med två tongivande spelare nämligen dansken Claus Petersen och Håkan Arvidsson från Pukebergs BK.
Publikmatcher
I tvåan gick det riktigt bra för Nybro IF, som var med i toppstriden och det var ofta storpublik på Victoriavallen.
–Jag kommer särskilt ihåg när vi spelade 1-1 hemma mot Helsingborgs IF med centern Inge Danielsson, som hade spelat i landslaget. Det märkets att han höll klass och sköt väldigt hårt. Vi hängde länge med i toppen, men var chanslösa borta mot Landskrona BoIS sedan Allan Hebo Larsen blivit utvisad. Det var över 5 000 personer på matchen och nästan lika många när vi i näst sista omgången mötte Kalmar FF på Victoriavallen.
Den matchen glömmer Bo Jonsson inte i brådrasket, då Åke Lagergren avgjorde med matchens enda mål i slutminuterna. Nybro blev trea i serien efter Landskrona och Helsingborg.
Året därpå, alltså 1971 försvann bland andra Herluf Bang och Nybro hade det tungt och åkte ur tvåan.
–Visst var det en besvikelse, men jag fortsatte i ytterligare några år i Nybro IF innan en knäskada satte stopp. Hur som helst var det roligt att känna på elitfotbollen, sammanfattar Bo Jonsson.
INGVAR GUNNARSSON
